Det råder stor bostadsbrist i alla svenska storstäder. Inte heller landsbygden och de mellanstora orterna är fria från det problemet utan det blir fler och fler orter där folk, särskilt unga, har problem med att hitta någonstans att bo. Det här yttrar sig framförallt på marknaden för hyresrätter där det är svårt att alls hitta någon. Samtidigt stiger priset på privatägda fastigheter kraftigt. Det gäller både för bostadsrätter och för olika typer av småhus. Vad vill då politikerna göra åt det här och vilka möjligheter finns? Här kommer vi titta på några av de mest konfliktfyllda knäckfrågorna.
Marknadshyror
Sverige har ett system med reglerade hyror där en fastighetsägare inte kan ta hur mycket betalt som helst för en hyresrätt. Det har delvis luckrats upp för nyproducerade hyresrätter, men i det äldre beståndet gäller fortfarande samma regler som förr. En prisreglering leder enligt den ekonomiska teorin automatiskt till brist. När det är svårt att tjäna pengar och få avkastning på sitt kapital är det få som vill investera i att bygga hyresrätter. Bostäderna i många delar kommer förfalla då det inte blir värt att satsa på fastighetsförvaltning. Det uppkommer dessutom en svart marknad som är ett problem i sig.
För att komma tillrätta med detta är det många inom framförallt högern som vill införa en friare hyressättning, marknadshyror. Vänstern och Socialdemokraterna (med sin systerorganisation Hyresgästföreningen) motsätter sig detta. Då med argumentet att det kommer skapa större boendesegregation och ökade orättvisor i samhället.
Offentligt eller privat ägande
En konsekvens av hyresregleringen har varit att många hyresrätter ombildats till bostadsrätter. Det har i de flesta fall gjort att de boende gjort en rejäl vinst på sin lägenhet eftersom de inte säljs till marknadspris. Sen får de själva styra över fastighetsförvaltning och allt annat som hör en fastighet till. Det är ofta i fastighetsförvaltningen det går att spara pengar som bostadsrättsförening, särskilt om man är beredd att göra en hel del själv.
Det de flesta är överens om är att det behövs ett visst antal hyresrätter för att underlätta rörligheten på bostadsmarknaden. Men hur är man inte lika överens om. Partierna till vänster vill helst att det offentliga ska bygga och äga hyresrätter, medan partierna till höger hellre lämnar det till marknaden.
Räntepolitiken
De senaste åren har Sverige haft en på pappret låg inflation, vilket också gjort att Riksbanken sett extremt låga räntor. Det har gjort det väldigt billigt att låna pengar vilket drivit upp priserna på köpta bostäder. Riksbanken har idag ett väldigt starkt och lagreglerat självstyre: Politiken ska inte lägga sig i räntan på detaljnivå. De enda som vill ändra på det och ta större kontroll över den ekonomiska politiken är Vänsterpartiet. Men då är de också beredda att acceptera väldigt hög inflation och att Sverige kraftigt ökar sin statsskuld.
Byggande
En annan knäckfråga är byggregleringar, tillgång till mark och priser för mark. Det är dyrt att bygga i Sverige idag och vi har i jämförelse med många andra länder krångliga lagar och regler för hur vi får bygga. Kommuner kan till exempel sätta stopp för byggen om de tycker att husen är för höga eller inte passar in. Det här är något byggföretagen gärna skulle vilja se en översyn av. Men det enda parti som till viss del driver frågan är Centerpartiet. Då främst gällande frågan om strandskydd som är något som hindrat många projekt.