En av det senaste decenniets mest brinnande frågor i den svenska debatten har handlat om möjligheten till att göra skatteavdrag för hemstäd och andra hushållsnära tjänster. Det så kallade RUT-avdraget. I korthet fungerar det så att den som köper hemstäd eller någon annan liknande tjänst bara betalar halva kostnaden. Resten står staten för. I den här artikeln kommer vi inte ta ställning, men väl titta på vilka argument för- respektive mot-sidan har gällande RUT.
Kostnaden
Det tas årligen ut ungefär 6 miljarder kronor i RUT-avdrag i Sverige. Den ursprungliga teorin var att det skulle bli en självfinansierande reform. Människor som tidigare gått på olika former av bidrag skulle kunna få jobb inom hemstäd. De som tidigare jobbat mindre på grund av livspusslet skulle jobba mer och betala mer i skatt. Så blev det inte riktigt utan RUT är definitivt en nettokostnad för staten i det att det minskar de totala skatteintäkterna. Dock har många av de teoretiserade effekterna infunnit sig, vilket gör att det inte går att räkna av hela kostnaden. De som är för RUT menar dessutom att det finns många andra positiva effekter med reformen som gör att det blir värt det.
Integrationen
En stor utmaning Sverige har är att en stor del av de som invandrat till Sverige inte är självförsörjande utan istället beroende av samhället på något sätt. RUT-förespråkarna menade på att det ökade antal arbetstillfällen som skulle uppkomma i och med reformen skulle vara gynnsamt för den gruppen. Språksvaga individer med låg utbildning har svårt att få jobb i ett högteknologiskt samhälle varför många menar på att Sverige behöver göra mer för att skapa fler ”enkla” jobb. Det skulle leda till en högre självförsörjningsgrad och en möjlighet att ta sig ur ett bidragsberoende. Det blir lättare att få ett annat jobb eller avancera om du redan har ett jobb.
En sak som talar mot denna teori är att de som idag jobbar inom RUT inte sällan är arbetskraftsinvandrare. Istället för att de som redan bor här anställs i sektorn tar arbetsgivarna hit personer från andra länder som ibland dessutom får väldigt låga löner.
Ojämlikheten
Huruvida jämlikhet har ett egenvärde är en ideologisk fråga. Så även här finns det skarpa skiljelinjer i debatten. Det vi vet om RUT är att de som tar ut mest i reda pengar är de i samhällets övre inkomstskikt. Men sett till bredden i RUT så används det av alla samhällsgrupper. Medelklassen dominerar givetvis, men det är också en reform som används av många pensionärer som ersättning för hemtjänst till ungefär samma kostnad. Med RUT kan de själva välja vad som ska göras istället för att kommunen ska bestämma det.